Den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador antogs av regeringen 2001 och syftade till att motverka en befarad ökning av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. Sammanlagt avsattes nära en miljard kronor under åren 2001-2005 till främst alkohol- och narkotikaförebyggande insatser i kommunerna, insatser för barn i missbruksmiljöer och öppenvårdsinsatser. Statens folkhälsoinstitut har följt upp arbetet med den nationella handlingsplanen och lämnade i förra veckan sin slutredovisning till regeringen.

Ordföranden i Alkoholkommittén, statssekreteraren Ragnwi Marcelind, välkomnar de resultat som Statens folkhälsoinstitut presenterar i sin rapport, ”Uppföljning av den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador 2001-2005”.

– Från år 2004 till år 2005 har totalkonsumtionen av alkohol gått ner, från 10,4 liter ren alkohol per person till 10,2 liter. Minskningen är liten, men utvecklingen går åt rätt håll. Och även fast totalkonsumtionen har gått upp sedan slutet av 90-talet, från drygt 8 liter ren alkohol per person till över 10 liter, har alkoholproblemen ökat i betydligt mindre omfattning än befarat.

I många avseenden har genomförandet av handlingsplanen lett till positiva resultat, inte minst bland ungdomarna. Alkoholkommittén har aktivt bidragit till denna utveckling genom omfattande insatser för utbildning, samordning och stöd, konstaterar Statens folkhälsoinstitut i sin rapport.

Högstadiepojkarnas självrapporterade konsumtion har gått ner från över 5 liter ren alkohol per år till 3,6 liter. Flickornas konsumtion har planat ut och ligger nu på omkring 2,8 ren alkohol per person och år. Även intensivkonsumtionen (minst 6 glas alkohol vid ett och samma tillfälle) har minskat bland både pojkar och flickor. Det finns dessutom, enligt Statens folkhälsoinstitut, tecken som tyder på att debutåldern har höjts och att allt fler ungdomar väljer att inte dricka alls. Men man kan också se en polarisering – i första hand bland flickor – av drickandet bland unga. De som dricker mycket dricker ännu mer.

Berusningsdrickandet har minskat också i den vuxna befolkningen (16-80 år). Enligt siffror som Statens folkhälsoinstitut refererar till, har antalet intensivkonsumtionstillfällen minskat mellan 2003 och 2005. Genom frågor som ställts angående de senaste 30 dagarnas konsumtion noteras att antalet tillfällen för intensivkonsumtion har gått ner från 1,5 till 1,3 bland männen och 0,6 till 0,5 bland kvinnorna.

Det är troligt att de samlade insatserna som genomförts inom ramen för handlingsplanen har bidragit till denna positiva utveckling, säger Statens folkhälsoinstitut. Men man för även fram vissa kritiska synpunkter. Bland annat menar FHI att landstingen har större kompetens inom folkhälsoområdet än kommunerna och de hade därför troligen varit bättre rustade att utveckla det förebyggande arbetet. En annan sak som FHI tar upp är att en större andel av insatser i denna handlingsplan riktats mot barn och ungdomar, trots att effekterna skulle ha varit större om de riktats mot vuxna.

Insatserna för att begränsa efterfrågan har ökat under perioden. Organisationen och strukturen för det förebyggande arbetet i kommunerna har gradvis förbättrats och de förebyggande aktiviteterna har ökat i antal.

– Regeringen kommer att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet. Alkoholkommitténs verksamhet ska permanentas inom ramen för den ordinarie verksamhetsstrukturen. Det ger större möjlighet att tillvarata kompetens och ger en bättre förankring inom folkhälsoområdet, säger Ragnwi Marcelind.